Efter inlägget jag delade häromdan om ADHD så fick jag en stor respons så därför hade jag tänkt skriva ett litet inlägg om mina tvångstankar, vad jag gör och vad som händer om jag försöker att inte ''utföra'' dem.
 
Mina tvångstankar går mycket ut på att räkna saker, men också att jag måste gå på vissa saker osv.
Varje dag och på varje gång jag går så måste jag räkna stegen jag tar på varje platta så att det blir jämnt annars blir det fel. Jag räknar hur många steg jag tar på mattan innan jag går av den och sedan börjar gå på golvet. Det måste alltid vara jämt, och då menar jag alltid så det är jävligt irriterande om en person slår mig på skoj och jag ber den att slå en gång till så att det blir jämt och de bara skrattar eller slår två gånger så att det fortfarande är ojämnt. Det kan bokstavligen förstöra min dag, jag går runt och tänker på det hela dagen och får ångest, blir paranoid och blir ledsen och tjurig. Så hela dagen går ut på att allt som min sjukdomen kommer på ska vara jämnt, om inte så blir allt fel. Det kan vara det mest frustrerande med mina sjukdomar och diagnoser, att allt måste vara jämnt.